Med rullväskan i handen går jag nu mot tåg...
Med rullväskan i handen går jag nu mot tågstationen. Det blir jag, en bok och djungelvrål ( fast jag inte borde) hela vägen till Sveriges huvudstad! Det är både med glädje och en klump i halsen. Glädjen inför möten med folk jag håller kär (gammelmostrar, mamma, linn mfl) och Sareks release. Men klumpen över att lämna barnen och mannen.. Men jag ska göra det bästa av situationen och försöka njuta av egen tid! Vi hörs!
Det kommer gå bra, dagarna går fort o snart är du hemma igen. Ska bli roligt att träffas allihop igen..puss
Det fixar både du och familjen jättebra. Man behöver kommaifrån varandra ibland.Du kommer hem med nyladdade batterier..
Vi ses på torsdag
Förstår dig. Det kommer kännas bra sen. Egentid är inget vanligt precis. Men när man får lite av det tror jag alla att vi blir bättre föräldrar för då vet man verkligen hur mkt man saknar o älskar dom där hemma.
Kram!
Fin blogg :)
Jag önskar dig och Sarek all lycka!
