´

Det går lite mellan dagarna, ja vet.
Men sådant är livet, inte sant!?
I går var det dock ingen vanlig dag hos mig. Ni som är vän med mig på FB vet.
Redan i Söndags kväll började jag få huvudvärk som låg som en molnande värk..
I går morse låg den kvar och jag tog en Ipren i tron att den nog skulle få det att försvinna som den brukar.
Men ju längre dagen gick destå värre blev det.
När Emil & Ängla skulle bege sig på rep runt 18 tiden trodde jag att jag skulle explodera.
Jag sa att det var ok att dom stack men redan efter 15 min insåg jag att det var dumt.
Jag låg pall på golvet och kunde knappt resa mig.
En halvtimma senare kom både Maggan & Milo hit som räddande änglar.
Maggan med en hjälpande hand & Milo med tabl mot migrän (som vi misstänkte) och en hjälpande hand.
Vi fick upp barnen och ja la mig med kläder & smink.
Länge låg jag och yrade innan tabl tog.
Hann fantisera både det ena och det andra, trodde ett tag att jag fått en propp eller dyl. VAr fullständigt livrädd.
Jag visste hela tiden att någon fanns här nere, vilket var skönt.
Milo kom in med jämna mellanrum för att se hur det stid till.
Jag vet att jag svarade henne en gång " Det känns som jag svävar utanför mig kropp".. Undrar vad det var för piller egentligen ;)
Lyckades i alla fall somna och Milo kunde åka hem när Emil kom hem.
I dag har det kännts bättre men huvudet är tungt. Jag har fortfarande tryck i tinningarna & vill inte gärna hålla ögonen öpnna helt.
Eftersom jag haft värken i några dagar ringde jag VC för råd.
Sköterskan trodde väl att det var migrän och jag har nu fått remiss till sjukgymnasten.
Dom börjar tydligen den vägen.
Men har det inte gett med sig helt på Fredag får jag ringa igen..
Tyvärr missade jag ett rep idag, men får ta igen det senare.
Bättre en hel Zara som kan leverera än en halv som gör ett dåligt jobb.