Skolavslutning

Tack för era fina kommentarer angående vårt bröllop.
Det var den mest magsika dagen (efter barnen) och vi börjar väl landa lite nu..
Men det har tagit en vecka att göra det. Sömn, minnen.. ja, man har en del att bearbeta.
Allt händer ju på en och samma dag.
När jag får bilderna från Amanda ska visa och berätta mera.


Idag var det skolavslutning för vår Ängla.
1: a klass, är det klokt vad tiden går!?
Jag har snart en 8-åring som ska börja åk 2. Ja, jag var ju endast 22 år när Ängla kom till världen, så jag får väl kalla mig ung trots så stort barn ;)


Ängla har kämpat sig bra igenom första klass.
Det har inte varit lätt alla gånger att gå från lek till allvar. Men så roligt hon tyckte det var den dagen hon knäckte nötet att läsa & skriva!


En bamse kram från lillasyster när klassen sjungt i kyrkan.
Vilda är alltid lika stolt över Ängla när hon uppträder.


Lillebrorsan var också med såklart :)


Änglas vackra långklänning valde hon själv när vi var i London ♥

Det är verkligen något "visst" att gå på skolavslutning. Man dras direkt tillbaka till sin egen barndom när "Den blomstertid nu kommer" spelas. När man gick ut ut kyrkan och visste att man hade ett evighetslångt lov. För så kändes det ju.
När man tänker tillbaka på sina sommarlov så kan man bara minnas att det alltid var sol.
Att man badade och mamma som plockar upp sina hembakade bullar på filten vid stranden.
Var det verkligen alltid soligt, eller minns man det bara så?
Vad har du för minnen från sommaren som barn?

Kommentarer
Postat av: mamma

Min vackra Ängla , tänk vad stor hon blivit inte klokt vad fort det går..puss

2012-06-16 @ 09:24:06
Postat av: Therése

Ljuvaste sommarminnet för mig är när vi tog hela högen "min familj, mormor & morfar, morbröderna med respektive och min moster" och knödde ihop oss i lilla öppna båten och tuffade ut till Äpplaholmen längst ut i Biskopsmålaviken i Blekinge. Där var vi hela långa dagen och badade, solade och klättrade på klipporna. Ser mammas kylväska i plastinkädd frigolit framför mig, med franskbröd, smör, kaviar, saft, bullar och frukt!

Hur morfar alltid höll upp en långt grässtrå och sa:

-Therése, ställ dig i skuggan! (Jag var ett magert barn...)

Och hade jag tur tog vi lilla stigen till andra sidan holmen och ställde oss allra högst uppe på klippan och tittade ner moit vattnet. Kanske är en 5-6 meter, men då kändes det som en ättestupa!



Det var härligt att vara barn...

2012-06-16 @ 17:42:56

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0