Våren & Döden
Jag märkte stor skillnad när jag klev ut från teatern i går vid 18:30 tiden, det var fortfarande ljust.
Längst med slänten som leder upp till tetatern blommar det gula blommor samt ett gäng med snödroppar.
När jag klev av bussen här i Färlöv 17:30 var det ljust och jag kunde höra fåglarna kvittra.
Snart ställer vi om klockkorna och då blir det ännu ljusare.
Det behöver vi, inte sant!?
(utanför teatern 5 April 2009)
I kväll började Ängla prata om döden. Hon har nämt vid några tidigare tillfällen att hon är rädd att jag ska dö.
I dag frågade hon vad som skulle hända om jag & emil skulle dö!?
Helst av allt vill man bara prata bort det, för finns det verkligen ett riktigt svar att ge?
Men för Ängla är detta en oro som måste tas på allvar. Pratar man om det är det lättare att släppa det anser jag.
Jag valde att lyssna och på allvar försöka besvara hennes frågor.
Vem skulle ge henne beskedet? Hur vet läkaren som ge svaret vart dom ska ringa?
Skulle morbror Daniel verkligen åka så långt för att hämta henne, Vilda & Älvin?
Jag försökte förklara för henne att om något skulle hända oss finns det många runt omkring henne som skulle vilja ta hand om henne & hennes syskon.
Jag avslutade med att säga att jag minsann inte tänkte dö!
Hur har ni hanterat dessa frågor när era barn frågat?
Inte är det lätt.
Men jag tror att Ängla kände sig nöjd och mindre oroad när hon skulle lägga sig.
Hon avslutade dagen med dessa ord:
"Jag älskar dig av hela mitt hjärta mamma!"
Tårarna rinner nästan längst med kinderna när jag skriver.
Vilket privilegium det är att få vara älskad & älska sitt barn!
Foto: Inger Hultin/SLA
Jadu de där är inte helt lätt... jag har sluppit de änsålänge.. inte så konstigt kanske eftersom min son bara är 10 månader.
Jag skulle bara vilja tacka för den fantastiska upplevelsen jag & min mamma fick i helgen när vi var och kollade på Skönheten & Odjuret! helt enormt bra var de. Jag hade gåshud. Och vilken fantastisk röst du har!
Tack!
Åh, lilla Ängla. Det är en svår fråga att svara på till ett barn. Men det gäller att försöka vara så ärlig som möjligt utan att skrämma henne. När mina barns pappa dog, så var mina barn livrädda att det skulle hända mig också något. Särskilt Markus. Jag fick knappt gå ut. Hans fröken fick ringa hem minst en gång om dagen så han fick höra att jag var okej och att jag var hemma.
Det finns bra böcker för barn som tar upp detta med döden. Jag fick en på Fonus när Peter dog, och den har jag läst för mina barn många gånger. Du får gärna låna den och läsa för Ängla om du vill. Jag har ju lite erfarenhet av detta, så jag kan skriva lite mer om du vill, men tar det i såfall privat, via mail.
Kram
Carina
PS: Barnen hälsar till er allihop.
Hoppas att min kommentar kom fram. Ser den inte här.
Kram
Tycker du hanterade detta på ett utomordentligt bra sätt, Zara! Du pratade från ditt hjärta, det är det som barnen vill!!! Sen fick du ju en kärleksbetygelse tillbaka!
Jättefin bild på er! I morse när jag kom hem från jobbet hörde jag både fågelkvitter och grannens tupp gal. Våren kommer med stormsteg:)
Vår och död hör ihop på nåt sätt. Allt som till synes är dött har liv även om det inte syns riktigt än. Frågor om döden får man besvara efter bästa förmåga. Det hör till den ålder Ängla är i att fundera över livets svåra frågor. Men även större barn gör det. Love kan ibland få riktiga ångestattacker lagom till sängdags. Gråter och andas fort (hyperventilerar). Han tänker på att jag kan dö eller han själv och sen kan han omöjligt sova. KÄRLEK är enda boten, pussar och kramar och kärleksförklaringar precis som du fick och gav.
Svåra saker.... KRAMAR
Ja det är inte lätt men du är verkligen en bra mamma! Hon kan docl vara säker på att morbror Daniel skulle åka över hela världen för henne
kram
Underbara unge ,vi skulle alla åka för att hämta både henne o dom andra små säg det till henne . ÄÄlskar dom så mycket .Dessutom vill jag säga att du är fantastisk med dina barn..älskar er alla. puss
Nova funderar också mycket på det där ... jag tror man får svara så gott man kan på ett så smidigt sätt som möjligt ! Hon pratar mycket om himlen (jag är inte direkt religös på något vis men när hon pratar så e det ju det vi håller med om, känns som det finaste liksom).
Hon pratar mycket om min farmor som hon vet är gammal,Nova säger att hon kanske dör snart osv.
Hon säger att hon saknar min morfar mormor och farfar (hon har aldrig träffat dem för de dog innan hon föddes).
Tänk vad de funderar ändå !
Kommer
Vilken fin bild på er :) kram
Jag rekommenderar dig att köpa den underbart vackra boken om döden "Adjö herr Muffin". bara som ett komplement till det fina och personliga som du redan har berättat för Ängla.
Lovisa har haft perioder när hon haft tankar om döden. Hennes farfar dog 2008 så det blev ju aktuellt redan då.
Men mitt tips är att prata, prata, prata när de frågar förstås och försöka att prata om det som en naturlig grej. Vi föds och vi dör.
Det finns massor av böcker som ni kan läsa tillsammans oxå.
Amanda rekommenderar, i inlägget ovanför mig, "Adjö herr Muffin". Jag har inte läst den men har hört att den är jättefin.
Däremot har jag läst "Rut och Knut tittar ut på liv och död" många gånger för Lovisa. Den handlar om både födelsen, livet och döden. För de går ju hand i hand. Hon älskar den!:-)
Ha det gott!
Kraaam!
Åh vackra fina stora tösen, vilka dumma tankar. Men jag vet att när jag var liten och även än idag har jag panikångest attacker då och då om döden. men just när jag var i hennes ålder och några år där var jag väldigt rädd för att min familj skulle försvinna. Det hela slutade med att jag fick byta rum med mamma och pappa och sova på ovanvåningen.
Å vilket fint foto :-)
Zara, boken jag skrev om heter Hejdå farmor. Jag fick den på Fonus när Peter dog och jag har läst den för mina barn många gånger. Vill du låna den så har jag den här. Det finns också en bok som heter Så var det när Olas farfar dog. Det är en äldre bok och kanske inte så lätt att få tag i. Men vi har den med, så du får hojta till om du vill låna dem.
Kram
Det finns även en bok som heter "Farfar och lammen" som är mycket bra. I den finsn även en "faktadel" om barn/sorg/döden.
Jag har suttit i krisgruppen på jobbet innan jag blev sjukskriven och om Du vill kan jag fixa en kopia på den "vägledningen" vi har i jobbet om hur man ska prata med barn om döden. Saker man ska undvika att säga för att inte skapa förvirring, hur mycket man bör berätta, vad de kan ta in och förstå i olika åldrar etc. Jag tycker själv det är svårt. Bella pratar mycket om det eftersom både hennes farfar och farmor är döda, och min plastmorfar som Bella träffat mycket dog i höstas. Jag har varit hjälpt av att haft stöd i kris-hanteringsinformationen på jobbet.
Säg till bara så fixar jag det.
personligen tycker jag det är viktigt att man vågar tala om det med barnen utan att försöka hyssja ner det. de måste få ha och ställa sina frågor.
Kram
