Jävla cancer!

Det finns inget värre än barn som far illa, dör i förtid eller insjuknar i någon obotlig sjudom eller en sjukdom med en lång och tuff kamp tillbaka. Som tex Cancer, den äckligaste sjukdomen som finns.
Min morgon började i det tecknet.
Gick in på vimmelmammans blogg och läste om lilla Victor och hans föräldrar.
Victor finns inte längre och när jag läste föräldrarnas blogg och såg en film dom gjort rann tårarna ned för mina kinder.
Man kunde skänka pengar till Barncancerfonden i en fond som dom startat.
Gå in där du oxå och skänk en slant..

I dag fick Emil ett tufft jobb.
En flicka i K-stad traketen gick den 9 maj bort i cancer 4 år gammal.
Lika gammal som vår lilla Ängla!
Nästa vecka ska hon begravas & Emil ska sjunga.
Det är det tuffaste man kan göra..
Man kan läsa om hennes kamp här.

Emil & jag har varit nere på Lunds sjukhus och sjungit för det cancersjuka barnen.
DET var tufft, men då levde dom och kämpade och det fanns hopp.
Men när man ser en liten barnkista finns det inget hopp kvar.


Jag och Stina (SAREK) sjöng för en lite flicka och hennes nära då hon var en av de som dog i tsunamin.
Hon blev bara 5 år.
Ängla var nyfödd &  med mig i kyrkan.
Jag trodde aldrig jag skulle klara av att genomföra sången.
Grät något hejdlöst.
Men när vi var färdiga kändes det otroligt bra att fått sjunga för henne.
När hon var vid livet var vi hennes största idoler.
Hon och hennes bästis som inte sagt ett ord sedan hon dog.
Bästisen som oxå var på begravningen pratade med oss den dagen :)
Att få sprida lite ljus & glädje i en sådan situation känns bra efteråt.
Tänker ofta på dem än idag.

Alla mina tankar finns hos dessa föräldrar som måste genomgå något så fruktansvärt som att förlora ett barn.


Kommentarer
Postat av: Zandra

nu bölar jag med...

2009-05-22 @ 20:41:43
URL: http://permozandra.blogg.se/
Postat av: Marina

Ja du Zara, det där är grymt. Här har fallit många tårar sen vi fick reda på att lilla E blivit en ängel. Vi känner inte familjen mer än att vi har barn i samma klass men de går på "högstadiet" o då träffar man inte föräldrarna så mycket som i lägre klasser. Man blir berörd ändå och vår son grät när han kom hem och berättade att lilla E inte finns längre. Gråter varje gång jag läser på deras blogg också. De tär så grymt och så orättvist!

Jag har hört Emil sjunga ganska många gånger i olika sammanhang och jag tror att han kommer göra det bra även om det så klart är mycket tufft.

Vi får inte glömma att njuta av våra barn i vardagen.



Ha en bra helg och tack för det fina halsbandet du gjorde, det kom i tisdags (ÄLSKAD).

2009-05-23 @ 09:35:35
URL: http://marinastradgard.blogspot.com
Postat av: Ellinor

Jag är glad att vi inte har barn på jobbet. Vore lite väl tungt ibland.

2009-05-24 @ 19:16:13
URL: http://sharpen.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0